jahapp, skola imorgon. hur ska jag klara det?
det påklistrade leendet, efter gympan, alla glor på min stora
feta kropp medans dom själva springer omkring & fryser,
i deras fina revbenssmala kroppar. som jag oxå vill ha.
som jag har sett ut. jag gav upp läxorna för ett tag sen,
kommer endå vara så deppig imorgon att det inte ens ger
att försöka. & så är den en riktig lång dag...
jag står inte ut mer. varför föddes jag, igentligen?
såklart, jag har ljuspunkter, men inte alla dagar.
inte hela tiden. inte imorgon. om det inte råkar vara så
att resten av familjen har smittat mej med febern. jag hoppas...
kanske jag slipper mat då?
igentligen fattar jag inte hur folk kan tro på min spelade friskhet, är jag
verkligen så övertygande? fast jag läste någonstanns att
anorektiker är dom bästa skådespelarna som finns.